Delar av mitt liv rullades upp som på film

Jag vill dela med mig av mina upplevelser för jag tror att det kan hjälpa andra. Jag har varit på fem deekshor, den första 22 november 2005 och den första upplevelsen var mycket stark och det är den jag beskriver nedan. Det andra gav andra subjektiva upplevelser med kroppliga förnimmelser och den följande gav också mycket starka upplevelser av olika karaktär. Vid det första tillfället hade jag ingen kännedom om Bhagavan, Golden City eller denna fantastiska gåva i form av upplysning till hela världen. Jag känner i dag stor vördnad och tacksamhet att blivit utvald att få deltaga i detta. Jag hade inte tidigare varit med på någon liknande sammankomst och visste inte vad det innebar, vad som skulle hända. Någon vecka tidigare hade jag talat med Eeva-Kaarina i ett annat ärende som inbjudit mig. Jag lyssnade först till den fina introduktionen. När seansen började och Eeva-Kaarina satte på den vackra musiken fick jag en bild av ett foto av mig själv där jag är cirka 4 år. Det kändes lite dumt men enligt hennes instruktionen skulle man hålla fast vid det som spontant kom upp. Därefter rullades min barndom och delar av mitt liv upp som på film. Det var i så vackra bilder med klara färger. Jag såg mig själv springa på en vacker äng med en randig klänning som jag hade vid 5 års ålder och helt glömt. Musiken var så påträngande och vacker och jag fick bilder av otroligt vackra bergslandskap som jag vandrade eller svävade igenom. Jag kände under hela seansen en djup inre frid så som jag aldrig tidigare upplevt. Tårarna rann hela tiden ner över kinderna och jag kände hur de droppade ner från hakan. Senare såg jag min partner som kom och tog mig i handen och då anslöt min son och tog mig i andra handen. Båda var leende, glada kärleksfulla och vi gick genom ett vackert bergs-landskap. Plötsligt stod jag framför mitt hus och där väntade min biologiske far, min adoptivfar och en manlig vän, samtliga döda sedan flera år. De var så glada, utstrålade så mycket kärlek och bildade en cirkel runt mig som om de ville beskydda mig. När jag åkte hem tänkte jag att nu ser jag nog alldeles förgråten ut när jag kommer hem. Men så är inte fallet, inte ens mascaran var borta. Jag kände mig lite tagen och förundrad av den starka upplevelse jag varit med om. Dagen därpå, på arbetet kom det en känsla av sorg över mig och mina tårar började att rinna igen och bara droppade på golvet. En av min medarbetare kom in i rummet och blev alldeles förskräckt men jag sade med ett stort lugn som jag kände att, jag nyss fått ett tråkigt besked och att hon kunde komma in. Inte heller nu syntes spårar av tårarna. Kerstin (Denna känsla av frid som jag kände påminner mig om ett tillfälle i mitt arbete som läkare. Jag hade blivit informerad om att en några veckor gammalt barn inte mådde bra. När jag kom in till barnet och lyfte på andningsmasken såg jag det vackraste ansikte jag någonsin sett. Ansiktet var vitt, lite genomskinligt och utstrålade en otrolig frid som jag aldrig sett tidigare. Då insåg jag att barnet precis gått över gränsen.... i ett andningsstillestånd och återupplivades av mig)